Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin
unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet. Skapa en levande
social gemenskap och de bästa samlade betingelserna för elevens utveckling så
att varje elev får känna glädje och tillfredsställelse över att göra framsteg
och övervinna svårigheter. Undervisningen ska anpassas till varje elevs
förutsättningar. Detta står i skollagen
och läroplanen. Enligt Salamanca
deklarationen bör alla elever undervisas tillsammans, grundtanken är jämlikhet
och rätt till inkluderande undervisning för alla.
Fint så.Tyvärr fungerar det inte riktigt så i praktiken. Många
rapporter visar på hög och långvarig ogiltig frånvaro och många skolavhopp hos
elever med diagnosen Asperger syndrom. Ann-Charlotte Linton fann detta
oroväckande, undrade över orsakerna till detta och skrev en avhandling i ämnet:
To include or not to include:
Teachers´ social representations of inclusion of students with Asperger
syndrome. Linton angriper alltså
problemet utifrån antagandet att det är våra föreställningar, vad ord och
fenomen representerar för oss, som avgör hur vi agerar och bemöter andra. Det
visar sig att det till största del handlar om lärarens attityd, förståelse av
begreppet inkludering och förmåga att realisera det som avgör om delaktighet,
utveckling och lyckligt lärande blir verklighet i skolan för eleven med
Asperger. När läraren ser eleven som ett problem utifrån tidigare erfarenheter
eller brist på erfarenheter, att hen upplever sin egen eller kollegiets
kompetens otillräcklig, att det räcker med integrering för att uppnå
inkludering och så vidare kommer det få allvarliga konsekvenser för eleven. Om
eleven inte känner sig delaktig i skolans aktiviteter är risken stor för ett
utanförskap som leder till bristande motivation och frånvaro. Detta genererar vanligen stora problem för
eleverna, skolan, och föräldrarna. Konsekvenserna av placering i den reguljära
skolan är således negativa för elevens känslomässiga och sociala utveckling och
eleven hamnar istället utanför samhället om inte inkluderande undervisning
uppnås.(Linton 2015)
Mitt agerande utifrån mina föreställningar kommer alltså att påverka mina elever ibland på ett direkt livsavgörande sätt.
Jag tänker att självreflexion och att stöta och blöta
begrepp och fenomen tillsammans med sina kollegor och andra är extremt viktigt. Och att se detta som en pågående process. Enligt författarna till Läraryrkets många ansikten är god självkännedom avgörande för kreativiteten, alltså förmågan att lösa problem med nya metoder.
Hur fördomsfri är man egentligen?
Tankar på det?
Linton,
A.-C. (2015). To include or not to include - Teachers’ social representations
of inclusion of students with Asperger syndrome. Linköping: Linköping
University Electronic Press. Hämtad från
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:851291/FULLTEXT01.pdf
Brynolf, B., Carlström, I., Svensson K-E., Wersäll B-L (2012). Läraryrkets många ansikten. Stockholm: Liber
Första tanken är ju att visst är man fördomsfri men ju mer man tänker på det så ser man ju att man visst har fördomar. Jag försöker ha en neutral syn till alla människor men ibland kommer fördomarna som någon instinktivt bak i huvudet som man inte kan styra. När man ska jobba med så många olika slags individer tror jag det är väldigt viktigt att man reflekterar över sina egna tankar för det är lätt att tänka att man är "perfekt" och inte har några fördomar.
SvaraRaderajag tror också att det allra farligaste är just att tänka att man är "perfekt"
RaderaIngen är fördomsfri.. som du nämner är det väldigt viktigt att tillsammans med kollegorna möte dessa bekymmer. Hur mycket fördomar byggdes inte upp kring Donald Trump som inte stämmer genom mediernas vinkling av hans uttalanden under valperioden. jag menar verkligen inte att han är en bra person men mycket fördomar skapas genom medier och samhällets utseende. tack för läsningen!
SvaraRaderaI Trump frågan vet jag inte om han lämnade så mycket över till tolkning och vinkling han var ganska explicit själv och media spelade med i hans cirkus. I för sig en vinkling det med?
Radera