Jag har sedan mitt tidigare blogginlägg tänkt på vad som händer med de elever med Asperger som inte går till skolan. Så jag passade på att diskutera frågan med en överläkare på BUP (Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken) som i sitt yrke möter dessa barn och ungdomar. Vilket överraskande gav en vidgad syn på potentialen för lärande med hjälp av YouTube. Hen bekräftar Lintons tankar om att eleverna kommit i konflikt med skolan. Antingen inte hittat någon utmaning alls i skolan (eller för stor) eller mening i själva skolarbetet. För några hade deras hackiga begåvning gjort att klasskompisar och i vissa fall lärarna nedvärderat elevens kompetens. Elever som känt sig kränkta av lärare som inte kunnat hantera att de ibland kunnat mer än läraren. Istället för att gå i skolan blir några bara passiva och är hemma och sover och spela dataspel, andra hamnar i/blir dåligt sällskap och några blir helt enkelt autodidakter med hjälp av YouTube.
En elev som tröttnat på att behandlas som en idiot i skolan samtidigt som hen såg sina klasskamrater som ganska korkade och lektionerna oinspirerande. Så hen gick hem och vägrade gå dit, deppade ett tag för att sedan få en idé och lyckades själv ta reda på och leta fram YouTube material för att på egen hand genomföra NO för årskurs 9 inkluderat experiment och laborationer. Känns som hög nivå av metakognition för att klara detta och svaret på Åkerlunds fråga: Varför ska vi hålla på med det här i skolan? I Klassen i dialog med omvärlden. Eleven har alltså själv sett till att skapa förutsättningar för ett avancerat lärande i samklang med teoretikerna.
Detta visade sig inte vara ett isolerat fenomen utan många skolvägrande elever vittnade om samma sak. En elev på mellanstadiet hade lärt sig programmera genom YouTube.
Vilken resurs de här eleverna skulle kunna vara för läraren i att hitta användbara material på YouTube och i lektionsplaneringen. Och vilken utvecklingspotential som förbisågs hos eleverna. Vilka mästerverk hade de inte kunnat skapa tillsammans?
I den här artikeln ser de möjligheterna med att elever producerar YouTubefilm för andra elever:
https://ww2.kqed.org/mindshift/2014/11/03/the-benefits-of-students-teaching-students-through-online-video/
(Tips på sidan finns mycket mer intressant i ämnet)
Är Learning by YouTube något att satsa på? Används det?
Tänker att det är ett ypperligt komplement till skriftliga och muntliga instruktioner att även få visuella. Som dessutom går att både pausa, spela om och långsamt utan att eleverna behöver invänta att läraren genomför en ny demonstration.
Åkerlund, D. (2013). Klassen i dialog med omvärlden - pedagogiska vinster när skolan syns på
nätet. Stockholm: Internetfonden.

