Nottingham bygger Maslows pyramid

Fick idén till min seriestripp när vi redovisade uppgift 3 - utmanande undervisning och  mentorn Stefan Jerkeby presenterade en tankefigur utifrån James Nottinghams Utmanade undervisning där återkoppling, reflektion, utmaning och ansträngning utgjorde hörnstenarna och om läraren använder de rätt ger ett ökat självförtroende för eleven i lärandet. Likaväl som att du kan knäcka en elev om du som lärare inte är lyhörd och har en nära dialog med eleven. Känns som en vettig och begriplig modell och jag såg framför mig hur läraren och eleven bygger och lotsar eleven upp till översta toppen på Maslows behovspyramid , upp till självförverkligandet.

Vad tänker ni om detta i praktiken? Genomförbart? Fällor? Fördelar?

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet : återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.

Jerkeby, S. (2016), Redovisning Studiegrupp 7,  Gruppuppgift 3 - Utmanande undervisning. [Hangout]2016-12-12. Karlstadsuniversitet

Vill inte gå på rast!

Vill inte gå på rast! 

Varför vill vissa barn inte gå på raster, kan orsaken vara ligga bakom hemmet och föräldrarna eller skolan? 

Jag menar barn som är oaktiva, vill inte gå på raster, tycker inte om att gå på idrott eller tycker inte om att stå i kyla på vintertiden. Många föräldrar ägnar nästan aldrig sin tid åt barnets fritid och har inte förståelse för hur viktig det är för ett barns utveckling och för kroppen när ett barn rör på sig. 

Jag menar vidare att skolan har ett stort ansvar att se till att varje barn känner sig trygg på rasterna ute på gården. barns välbefinnande är mycket centralt för lärarna att engagera sig. ett barn som inte tycker om gå på rast beror sällan på att barnet tycker att det är kalt. Orsaken kan ligga bakom mycket annat bl.a. att barnet blir mobbad, att skolgården inte lockar barn till lek eller uppmuntrande för barns deltagande överhuvudtaget. Med detta vill jag poängtera att lärarna har ett stort ansvar med sin huvudmän att skapa så likvärdig trivsel och ökar sin kunskap om barns välbefinnande.

Ni som blivande lärare som kommer någon gång möta de elever som inte tycker om att gå på rast eller andra ute aktiviteter. Hur skulle ni hjälpa de barnen? 

Kan tekniken vara också en orsak som gör att barnet blir istället allt för passiv, jag menar att barnet väljer att ägna sin tid åt spel och liknande?

Klassen åker skridskor

Lägg till bildtext

Den här serien beskriver om samspel mellan läraren och eleven, samt att läraren försöker lära ut eleverna med hjälp av de erfarna elever. dvs. de som kan åka skridskor sedan tidigare. 

Elever lär sig dels när de kommer i kontakt med varandra, dels sker en imitation samt en positiv upplevelse med varandra. 

Detta perspektiv är en koppling till det sociokulturella perspektivet. 

Lev Vygotskij intresserade sig särskilt för skillnaden mellan vad individen kan lära sig på egen hand samt vad individen kan lära sig tillsammans med en mer erfaren person. 

Minns ni nått positivt och lärorikt upplevelse som ni har varit med om tillsammans med klassen? Och som ni verkligen har lärt er av? 

Referenser: Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare]. Stockholm: Natur & kultur.


Källor:  https://sv.wikipedia.org/wiki/Lev_Vygotskij

En vanlig rast...

Den här typen av aktiviteter har jag sett ofta på skolgården...

I den här seriestrippen ser jag flera olika perspektiv på lärande. Det är ett socialt samspel mellan tjejerna - de lär av varandra och införlivar ny kunskap med hjälp av gammal kunskap, "learning by doing" och ett lärande som sker utanför klassrummet. Sociokulturellt perspektiv, pragmatism och kognitivism. Det går säkert att tolka denna lärsituation på olika sätt. Hur tolkar du den?

Stress och återhämtning!

Vi stressar kanske utan att veta om det…

Alla har vi säkert känt av stressen, nån gång i livet. Vissa är bättre på att förhålla sig till sin stress än andra. Jag har hittat en intressant tidningsartikel och en podcast som tar upp ämnet, båda innehåller bra tips mot stress och hur viktig återhämtningen är efter att man stressat.

Stressa mindre!

I Skolvärlden, en tidning från Lärarnas riksförbund, utgiven 2016-12-08 kan man läsa om Psykologiprofessor Petra Lindfors som forskar om lärare och stress och hennes fem tips för att minska stressen.

Läraryrket är särskilt utsatt för stress, men det finns knep för att minska riskerna. Lindfors talar om att skapa balans i yrkesrollen och att inte jämföra sig med andra i onödan. (Lärarnas riksförbund, 2016)

1.    Skapa rätt balans och sätt tydliga ramar.

2.    Se din roll, förmedla kunskap och lämna över sånt du inte är utbildad för till andra yrkesgrupper.

3.    Sköt din sömn och återhämta dig vid behov.

4.    Balansera din Kost! Motionera för att må bra!

5.    Jämför dig inte med hur andra organisera sitt jobb och sin fritid. (Hydén, 2016)

http://skolvarlden.se/artiklar/tipsen-att-ta-dig-ur-stressfallan

Stressa inte mindre. Återhämta mer!

På halsosant.nu kan man lyssna på en podcast där Carolina Werling, grundare av HälsoSant intervjuar Anders Lönedal från Coolmind. De snackar om en av de stora grunderna till all hälsa, och ohälsa; vår andning.

”Det här skulle jag kanske vilja hävda är ett av de viktigaste avsnitten som HälsoSant har gett ut. Just på grund av att vår andning är något som vi tar för givet men som har sådan otroligt stor påverkan på oss. Det är svårt att veta att vi har ett dåligt andningsbeteende eftersom vi aldrig har fått lära oss hur vi ska andas rätt. Vi pratar även om stress och vad som händer i våra kroppar vid långvariga stresspåslag och att det kanske inte är så himla viktigt att stressa mindre (!) utan att vi lär oss återhämta oss bättre.” (Werling, 2016)

http://www.halsosant.nu/avsnitt-17/

Mycket intressant läsning och lyssning, tycker jag. Att andas är ju A och O för vår överlevnad och ändå är det något vi tar för givet. Sen tycker jag att det är spännande att tre minuters ”flykt” kräver två dygns återhämtning. När gav ni er själva så mycket återhämtning efter en stressig dag? Jag vet att jag inte är tillräckligt bra på att återhämta mig, men jag övar på att bli bättre! Vad gör ni för att koppla av och återhämta er?

Källförteckning

Hydén, J. (2016, december 8). Tipsen för att ta dig ur stressfällan. Tidningsintervju. Hämtad 09 december 2016, från http://skolvarlden.se/artiklar/tipsen-att-ta-dig-ur-stressfallan

Lärarnas riksförbund. (2016, oktober). Välkommen till Skolvärlden. Hämtad 09 december 2016, från http://skolvarlden.se/

Werling, C. (2016). Avsnitt #17 Anders Lönedal – Stressa inte mindre. Återhämta mer! Hämtad från http://www.halsosant.nu/avsnitt-17/

Jag som är så fördomsfri...

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet. Skapa en levande social gemenskap och de bästa samlade betingelserna för elevens utveckling så att varje elev får känna glädje och tillfredsställelse över att göra framsteg och övervinna svårigheter. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar.  Detta står i skollagen och läroplanen. Enligt Salamanca deklarationen bör alla elever undervisas tillsammans, grundtanken är jämlikhet och rätt till inkluderande undervisning för alla. 

Fint så.Tyvärr fungerar det inte riktigt så i praktiken. Många rapporter visar på hög och långvarig ogiltig frånvaro och många skolavhopp hos elever med diagnosen Asperger syndrom. Ann-Charlotte Linton fann detta oroväckande, undrade över orsakerna till detta och skrev en avhandling i ämnet: To include or not to include: Teachers´ social representations of inclusion of students with Asperger syndrome.  Linton angriper alltså problemet utifrån antagandet att det är våra föreställningar, vad ord och fenomen representerar för oss, som avgör hur vi agerar och bemöter andra. Det visar sig att det till största del handlar om lärarens attityd, förståelse av begreppet inkludering och förmåga att realisera det som avgör om delaktighet, utveckling och lyckligt lärande blir verklighet i skolan för eleven med Asperger. När läraren ser eleven som ett problem utifrån tidigare erfarenheter eller brist på erfarenheter, att hen upplever sin egen eller kollegiets kompetens otillräcklig, att det räcker med integrering för att uppnå inkludering och så vidare kommer det få allvarliga konsekvenser för eleven. Om eleven inte känner sig delaktig i skolans aktiviteter är risken stor för ett utanförskap som leder till bristande motivation och frånvaro.  Detta genererar vanligen stora problem för eleverna, skolan, och föräldrarna. Konsekvenserna av placering i den reguljära skolan är således negativa för elevens känslomässiga och sociala utveckling och eleven hamnar istället utanför samhället om inte inkluderande undervisning uppnås.(Linton 2015)

Mitt agerande utifrån mina föreställningar kommer alltså att påverka mina elever ibland på ett direkt livsavgörande sätt. 

Jag tänker att självreflexion och att stöta och blöta begrepp och fenomen tillsammans med sina kollegor och andra är extremt viktigt. Och att se detta som en pågående process. Enligt författarna till Läraryrkets många ansikten är god självkännedom avgörande för kreativiteten, alltså förmågan att lösa problem med nya metoder. 

Hur fördomsfri är man egentligen?

Tankar på det?

Linton, A.-C. (2015). To include or not to include - Teachers’ social representations of inclusion of students with Asperger syndrome. Linköping: Linköping University Electronic Press. Hämtad från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:851291/FULLTEXT01.pdf

Brynolf, B., Carlström, I., Svensson K-E., Wersäll B-L (2012). Läraryrkets många ansikten. Stockholm: Liber

Lateralt tänkande

När vi vaknar på morgonen och ska klä på oss kläder så tänker vi inte ut i vilken ordning det ska göras utan avklarar det snabbt. Det beror på att vår hjärna, som är oerhört komplex, bildar mönster som vi använder för att klara av vardagen. Vilket är väldigt bra hjälp, men kan ses som en motgång när man vill skapa en ny idé. Varför ser vi detta som en motgång då? Enligt (Brynolf, Carlström, Svensson, Wersäll, 2012) så beror det på att vi inte har etablerade metoder för att kunna skapa en ny idé. Och de menar även att misstag, humor och tillfälligheter ofta inverkar till mönsterbyten. 

Själva syftet med det laterala tänkandet är att man inte bara ska skapa mönsterväxling vid tillfällighet utan mer medvetet använda metoder. Begreppet skapades 1967 av De Bono som definierar det såhär:

"Ett sätt att lösa problem genom otraditionella eller till synes ologiska metoder," (de Bono, 1994, s. 51)   

Han menar även att tänkandet har två grundläggande processer där en process är att vara kvar i vår tankebana med hjälp av vårat omdöme och den andra som vid behovet av att byta bana gör detta möjligt. Han anger också metoder för att på ett enklare sätt kunna byta mönster. Ex. Klivstensmetoden- något som verkar orimligt kan vara början på en lösning, och Flyktmetoden - Tänka på motsatsen, alltså göra tvärt om.

Tror ni att det är en fördel/nackdel att tänka"outside the box" i skolmiljön?
Tror ni detta kan tillämpas bättre eller sämre i en viss situation i skolan?

Brynolf, Margrethe, Inge Carlström, Kjell-Erik Svensson, och Britt-Louise Wersäll, red. Läraryrkets många ansikten. 3., [Delvis omarb. . Stockholm: Liber, 2012.