När vi vaknar på morgonen och ska klä på oss kläder så tänker vi inte ut i vilken ordning det ska göras utan avklarar det snabbt. Det beror på att vår hjärna, som är oerhört komplex, bildar mönster som vi använder för att klara av vardagen. Vilket är väldigt bra hjälp, men kan ses som en motgång när man vill skapa en ny idé. Varför ser vi detta som en motgång då? Enligt (Brynolf, Carlström, Svensson, Wersäll, 2012) så beror det på att vi inte har etablerade metoder för att kunna skapa en ny idé. Och de menar även att misstag, humor och tillfälligheter ofta inverkar till mönsterbyten.
Själva syftet med det laterala tänkandet är att man inte bara ska skapa mönsterväxling vid tillfällighet utan mer medvetet använda metoder. Begreppet skapades 1967 av De Bono som definierar det såhär:
"Ett sätt att lösa problem genom otraditionella eller till synes ologiska metoder," (de Bono, 1994, s. 51)
Han menar även att tänkandet har två grundläggande processer där en process är att vara kvar i vår tankebana med hjälp av vårat omdöme och den andra som vid behovet av att byta bana gör detta möjligt. Han anger också metoder för att på ett enklare sätt kunna byta mönster. Ex. Klivstensmetoden- något som verkar orimligt kan vara början på en lösning, och Flyktmetoden - Tänka på motsatsen, alltså göra tvärt om.
Tror ni att det är en fördel/nackdel att tänka"outside the box" i skolmiljön?
Tror ni detta kan tillämpas bättre eller sämre i en viss situation i skolan?
Tror ni att det är en fördel/nackdel att tänka"outside the box" i skolmiljön?
Tror ni detta kan tillämpas bättre eller sämre i en viss situation i skolan?
Brynolf, Margrethe, Inge Carlström, Kjell-Erik Svensson, och Britt-Louise Wersäll, red. Läraryrkets många ansikten. 3., [Delvis omarb. . Stockholm: Liber, 2012.
Jag tror att man har mycket att vinna på att tänka utanför boxen både i arbetet med elever och kollegor. Med elever kan man både köpa sig uppmärksamhet genom ett kreativt tänk och lite chockerande påståenden och humor som förvrider deras uppfattningar och tvingar dem att tänka vidare. I ett lärarlag med kollegor som arbetat länge på samma plats finns också fördelar med att förnya sina tankebanor litegrann, vilket inte alltid ses som så positivt enligt (Brynolf m.fl. 2012) "Så har vi alltid gjort" är t.ex. en standardfras. Men frågan är om man behöver vara extra observant då man har barn i klassen med olika behov t.ex. inlärningssvårigheter, diagnoser m.m.? Det är förstås väldigt individuellt, men för en del kan det t.ex. vara svårt att förstå ironi. Då kanske man bör vara lite försiktig med att förvrida saker för mycket om det riskerar att få motsatt effekt för vissa elever?
SvaraRaderaFör mig så är en person som endast går efter rutiner och lever ett väldigt strukturerat liv låst. Det ultimata är att man kan göra förändringar och spontana saker, utan att det blir ett problem.
SvaraRaderaAtt använda det i skolmiljön är en bra början! Dock kan det bli problematiskt med elever som har autism. De blir förvirrade och vill gärna ha kvar sin struktur. Ska man då göra undantag med dem?