Learning by YouTube

 

Jag har sedan mitt tidigare blogginlägg tänkt på vad som händer med de elever med Asperger som inte går till skolan.  Så jag passade på att diskutera frågan med en överläkare på BUP (Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken) som i sitt yrke möter dessa barn och ungdomar.  Vilket överraskande gav en vidgad syn på potentialen för lärande med hjälp av YouTube.   Hen bekräftar Lintons tankar om att eleverna kommit i konflikt med skolan. Antingen inte hittat någon utmaning alls i skolan (eller för stor) eller mening i själva skolarbetet. För några hade deras hackiga begåvning gjort att klasskompisar och i vissa fall lärarna nedvärderat elevens kompetens. Elever som känt sig kränkta av lärare som inte kunnat hantera att de ibland kunnat mer än läraren. Istället för att gå i skolan blir några bara passiva och är hemma och sover och spela dataspel, andra hamnar i/blir dåligt sällskap och några blir helt enkelt autodidakter med hjälp av YouTube.

En elev som tröttnat på att behandlas som en idiot i skolan samtidigt som hen såg sina klasskamrater som ganska korkade och lektionerna oinspirerande. Så hen gick hem och vägrade gå dit, deppade ett tag för att sedan få en idé och lyckades själv ta reda på och leta fram YouTube material för att på egen hand genomföra NO för årskurs 9 inkluderat experiment och laborationer. Känns som hög nivå av metakognition för att klara detta och svaret på Åkerlunds fråga: Varför ska vi hålla på med det här i skolan? I Klassen i dialog med omvärlden. Eleven har alltså själv sett till att skapa förutsättningar för ett avancerat lärande i samklang med teoretikerna. 

Detta visade sig inte vara ett isolerat fenomen utan många skolvägrande elever vittnade om samma sak. En elev på mellanstadiet hade lärt sig programmera genom YouTube.  

Vilken resurs de här eleverna skulle kunna vara för läraren i att hitta användbara material på YouTube och i lektionsplaneringen. Och vilken utvecklingspotential som förbisågs hos eleverna. Vilka mästerverk hade de inte kunnat skapa tillsammans?

I den här artikeln ser de möjligheterna med att elever producerar YouTubefilm för andra elever:
https://ww2.kqed.org/mindshift/2014/11/03/the-benefits-of-students-teaching-students-through-online-video/
(Tips på sidan finns mycket mer intressant i ämnet)

Är Learning by YouTube något att satsa på? Används det? 

Tänker att det är ett ypperligt komplement till skriftliga och muntliga instruktioner att även få  visuella. Som dessutom går att både pausa, spela om och långsamt utan att eleverna behöver invänta att läraren genomför en ny demonstration.

Åkerlund, D. (2013). Klassen i dialog med omvärlden - pedagogiska vinster när skolan syns på nätet. Stockholm: Internetfonden.

Hockey - Bara för killar?

Denna seriestripp är baserad på en situation som jag själv sett på en skolgård, dock är detta en mycket förkortad version. Men det jag tänkte först när jag såg detta var, vad fördomsfulla sporter kan vara. Som att det finns "tjejsporter" och "killsporter". 

"Att arbeta för jämställdhet i skolan handlar om att motverka traditionella könsmönster och ge eleverna likvärdiga möjligheter att utvecklas oberoende av kön..."

(Myndigheten för skolutveckling 2003c s. 3) 

 Jag tycker det är självklart att eleven ska få göra det den vill oberoende av kön och att man ska uppmuntra eleverna till att alla kan göra allt. Det finns inte "killgrejer" och "tjejgrejer" för mig. Hur tänker ni i frågan om könsrelaterade roller och jämställdhet i skolan?

 Hedlin, Maria. Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. 1. uppl. Stockholm: Liber, 2006.

Temadag i skogen av grupp 7

Vår tanke med den här uppgiften är att praktiskt och teoretisk studera träd tillsammans med våra elever i åk 3 och 4. Praktiskt genom att gå till skogen på förmiddagen och titta, räkna, mäta och prata om träd. Den teoretiska delen sker i skolan på eftermiddagen genom informationssökning i böcker och med hjälp av iPad söka på internet (under guidning av läraren). Slutligen gör eleverna ett collage som hängs upp för övriga elever att titta på och collaget läggs också ut på klassbloggen till föräldrarna.

Socialt experiment - "flock beteende"

Jag kom över en mycket intressant film på youtube för någon dag sedan. Som handlar om ett socialt experiment om människors "flock beteende" och hur social inlärning kan fungera. Ta en titt!

Att följa strömmen med klasskamraterna tror jag är väldigt vanligt, som tjejen beskriver så kände hon sig exkluderad innan hon gjorde som alla andra.  

Vad tänker ni om resultatet? Själv tror jag att inslag av detta mycket väl kan ses i skolmiljön. 

Nottingham bygger Maslows pyramid

Fick idén till min seriestripp när vi redovisade uppgift 3 - utmanande undervisning och  mentorn Stefan Jerkeby presenterade en tankefigur utifrån James Nottinghams Utmanade undervisning där återkoppling, reflektion, utmaning och ansträngning utgjorde hörnstenarna och om läraren använder de rätt ger ett ökat självförtroende för eleven i lärandet. Likaväl som att du kan knäcka en elev om du som lärare inte är lyhörd och har en nära dialog med eleven. Känns som en vettig och begriplig modell och jag såg framför mig hur läraren och eleven bygger och lotsar eleven upp till översta toppen på Maslows behovspyramid , upp till självförverkligandet.

Vad tänker ni om detta i praktiken? Genomförbart? Fällor? Fördelar?

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet : återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.

Jerkeby, S. (2016), Redovisning Studiegrupp 7,  Gruppuppgift 3 - Utmanande undervisning. [Hangout]2016-12-12. Karlstadsuniversitet

Vill inte gå på rast!

Vill inte gå på rast! 

Varför vill vissa barn inte gå på raster, kan orsaken vara ligga bakom hemmet och föräldrarna eller skolan? 

Jag menar barn som är oaktiva, vill inte gå på raster, tycker inte om att gå på idrott eller tycker inte om att stå i kyla på vintertiden. Många föräldrar ägnar nästan aldrig sin tid åt barnets fritid och har inte förståelse för hur viktig det är för ett barns utveckling och för kroppen när ett barn rör på sig. 

Jag menar vidare att skolan har ett stort ansvar att se till att varje barn känner sig trygg på rasterna ute på gården. barns välbefinnande är mycket centralt för lärarna att engagera sig. ett barn som inte tycker om gå på rast beror sällan på att barnet tycker att det är kalt. Orsaken kan ligga bakom mycket annat bl.a. att barnet blir mobbad, att skolgården inte lockar barn till lek eller uppmuntrande för barns deltagande överhuvudtaget. Med detta vill jag poängtera att lärarna har ett stort ansvar med sin huvudmän att skapa så likvärdig trivsel och ökar sin kunskap om barns välbefinnande.

Ni som blivande lärare som kommer någon gång möta de elever som inte tycker om att gå på rast eller andra ute aktiviteter. Hur skulle ni hjälpa de barnen? 

Kan tekniken vara också en orsak som gör att barnet blir istället allt för passiv, jag menar att barnet väljer att ägna sin tid åt spel och liknande?

Klassen åker skridskor

Lägg till bildtext

Den här serien beskriver om samspel mellan läraren och eleven, samt att läraren försöker lära ut eleverna med hjälp av de erfarna elever. dvs. de som kan åka skridskor sedan tidigare. 

Elever lär sig dels när de kommer i kontakt med varandra, dels sker en imitation samt en positiv upplevelse med varandra. 

Detta perspektiv är en koppling till det sociokulturella perspektivet. 

Lev Vygotskij intresserade sig särskilt för skillnaden mellan vad individen kan lära sig på egen hand samt vad individen kan lära sig tillsammans med en mer erfaren person. 

Minns ni nått positivt och lärorikt upplevelse som ni har varit med om tillsammans med klassen? Och som ni verkligen har lärt er av? 

Referenser: Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare]. Stockholm: Natur & kultur.


Källor:  https://sv.wikipedia.org/wiki/Lev_Vygotskij